Microblog – förhöjd föreläsning eller oförskämt?
20 november 2008 av Ola Ringdahl
För min del blev åhörarsituationen helt förändrad. Jag var aktiv utan att störa. Jag fick mer än min egen ”analys” av föreläsningen.
En rolig reaktion idag när jag berättade om detta för en kollega, var att han tyckte det lät som något oförskämt mot föreläsaren. Intressant.
Kommentarer
2 svar till “Microblog – förhöjd föreläsning eller oförskämt?”
Lämna gärna en kommentar!
Intressant, och lite aningslöst måste jag säga (apropå kollegans reaktion). För att tycka att en aktiv publik är oförskämd måste man nog ha en ganska extrem självbild. Man måste
1. tycka att man själv i alla lägen vet mer och bättre än publiken
2. anse att just ens egna ord, formuleringar och illustrationer är av högre kvalitet än någon annan kan åstadkomma
3. ha uppfattningen att människor fullständigt saknar simultanförmåga och inte klarar av att skriva/läsa korta noteringar samtidigt som man lyssnar.
Men framförallt ser man sin roll som föredragshållare som någon som ska berätta hur det är – och inte som någon vars egentliga roll är att få något att hända i huvudet på publiken.
Personligen har jag större förståelse för att det kan uppfattas som ofint att mejla eller surfa på aftonbladet.se under ett föredrag (även om jag tycker att det är helt ok det med).
För mig kokar det ner till en enkel slutsats: En aktiv publik är oförskämd mot dåliga föresläsare. Den är däremot det bästa som kan hända en bra föreläsare.
Jag tror att det handlar mycket om en ryggradsreflex. När vi senare på kvällen pratade om kollektiv intelligens, som han använder sig av i sitt arbete, och att detta var precis vad det handlade om – så förstod han bättre.
Du är inte bättre som föreläsare än den senaste microblogposten…